Robert Jäppinens
konst
Roberts konstnärskap är mycket
omfattande. En
del finns på
hans hemsidor.
Det som finns här är uppdelat i fyra undergallerier.
Måleri
Grafik
 |
Politisk konst
|
Teckningar
 |
 |
Robert vigde sitt
liv åt att kämpa för fred. Konstnärskapet använde han i forskningen
om människans rädsla. Läs Roberts
presentation!
Konsten kallade han för "flisarna från hyvelbänken". Fast, som jag
beskriver nedanför, gjorde han också konstnärligt en utforskning.
Förutom gallerierna ovan finns bilder ur en sakral svit med Marilyn Monroe på hemsidan
KUCKELIKU
från 1998. |
|

|
En plåt med samma
komposition som
världsflaggan,
som
Robert målade 1960.
Plåten var en under-
sökning av
om
kompositionen förmed-
lar en
positiv känsla
även på ett
oattraktivt
material.
Läs
beskrivning! |
|
 |
Bredvid en bild från en av
Roberts tidigare utställningar (gissningsvis tidigt 70-tal). Man kan se
guld på golvet, målningar, batikmönster på väggarna och lindade dockor.
"Bordet" närmast är en trumma av hästskin.
Robert har beskrivit hur han, på sina tidigare utställningar, ställde ut publiken. När
någon reagerade på ett visst konstverk analyserade han också varför just
den personen reagerade så på just det konstverket.
Från slutet på 60-talet gjorde Robert under några år "aktioner"
(performance) tillsammans med Kjartan Slettemark. Aktionerna
var led i Roberts forskning.
 |
|
|
|

Från Galleri Berget, målningar ur Passionssviten.
Under
målningarna
ligger två av de
instrument Robert
tillverkade och använde
som "flugpapper" i sina aktioner på gator och torg kring 1970. De var
gjorda för att folk skulle 'nappa' och börja peta på honom. Han beskriver detta i en YouTube-video
jag lagt in på hemsidan:
Instrument i en forskares hand.
Robert
gjorde även en Urtidssvit och en Nocturnesvit. (Detta är tidiga målningar.)
Den röda hästen, som finns på målningar och tygtryck, är han själv: Fredshästen
Undersökning av "bildlagarna".
En positiv komposition.
Bredvid är
Världsflaggan från
KUCKELIKU-EVIG. Robert
hade under
ett antal år ett galleri i Göteborg:
Galleri Expansiv. Tanken på
något som kan expandera finns även bakom kompositionen

till Världsflaggan.
Robert
undersökte
under många år vad kan kallade
"bildlagarna".
- Spänningen mellan böjda och raka linjer;
verkan av horisontella och
vertikala linjer, och hur man kan
förmedla stämningar med komposition.
Han fann att en
komposition som den i Världsflaggan förmedlar en
positiv
känsla (ett lyft), på grund av den vertikala linjens lutning åt
vänster. (En vertikal lutning åt höger förmedlar, som han
sagt, en dyster
känsla.) Han har medvetet använt detta när han t.ex. senare gjort sina
kompositioner med Marilyn Monroe, beroende på vilken känsla han velat
att bilden skall inge.
Målningars format kan i allmänhet inte ökas hur mycket som hälst utan
att det medför att de inte kommer fungera kompositionellt.
Robert
arbetade i många år med en komposition som skulle förmedla en positiv
känsla och som skulle kunna expanderas till ett hur stort format
som hälst. Han har beskrivit hur han gjorde ett hopp av glädje då
han hittat de exakta linjerna i kompositionen som blev Världsflaggan.
(Målningen är röd och vit, som flaggan.)
Han ville nu undersöka att det verkligen var kompositionen i sig
som ingav en positiv känsla.
För att finna ut av det ville han använda
ett "oattraktivt" material. Han
svetsade en motsvarande

komposition i en
rostig
plåt och ställde ut den.
Då han frågade besökarna
om hur de
upplevde
plåtkompositionen gav
alla uttryck för positiva
associationer. Nån sa att
det såg ut som en ängel.
Nån tyckte en fjäril. En
vän sa att
det var som
"förbindelsen mellan
himlen och jorden".
Robert
ville lägga
plåten
på hemsidans startsida,
men det hanns aldrig
med.
|

Texten över: "Bilden
ovan kostar... kr utan signatur och med signatur...kr."
Idé 1 och Idé 2. Här tryckt på fint papper som
gallerikort. |
Om då Robert 'sålde sin strävan' och köpte tillbaka den. - Idé 1 och
Idé 2.
En talande historia om Roberts fredskamp i relation till
konstnärskapet.
Robert
har sedan
sextiotalet (eller även tidigare?) brukat säga till människor "Varför skulle
man vara ledsen när man ville vara glad?"
Robert
hade inga "ups and downs" under åren jag dagligen talade med honom
(ibland bodde hos honom) sedan 1987. (Inte en enda gång har det
heller funnits rädsla i hans ansikte. - Se länken Forskningsmetod på
KUCKELIKU-EVIG!)
Fast han har berättat att han en gång på 60-talet hamnade i en "kris".
Under en vecka var han nedstämd och hans fru påminde honom om hur han
brukade säga till människor "Varför skulle man vara ledsen när man ville
vara glad?" Han svarade att han hade det i huvudet hela tiden nu, men
att det inte hjälpte.
Orsaken till krisen var att han hade börjat tänka om han nu skulle satsa
på karriär, som konstnär - även internationellt. Han hade hela tiden i
huvudet ordet "jag", och tänkte om han skulle ge upp sin strävan:
|
Forskningen om människan
och rädslan (främlingskap till livet) - för att
bli av med krig på jorden. Han
övervägde att ge upp detta. Krisen gick över på följande sätt: Det var
ostädat i ateljén, där han han satte sig. I solljuset från fönstret såg
han nu de små dammkornen som svävande i rummet. I från tanken på "jag"
tänkte han nu plötsligt "Jag är inget annat än ett dammkorn." Och då
han tänkte det godtog han också fullständigt att han verkligen inte
var
mera. På sekunden försvann det
nedstämda tillståndet. Han gjorde nu ett grafiskt
blad, där det stod "konst, konst, konst...." i en spiral.
(Bilden ovan, fast utan "Galleri Expansiv".)
Det han sedan gjorde kan man se på
som en
sorts "symbolhandling": På Galleri Expansiv
ställde han nu ut
grafik. Däribland just två likadana ex. av bilden. Den enda
skillnaden var
att en var signerat och den andra inte. I titelbladet
kallade han bilderna Idé 1
och Idé 2. Intentionen var nu att han skulle "sälja sin strävan"
i form av dessa två bilder, och sedan köpa tillbaka den.
Det blev en auktion. En av hans vänner köpte
en av bilderna för 27 kronor. När auktionen var över sa
Robert
att han nu ville köpa tillbaka bilderna.
Han
har beskrivit den oerhört laddade stämning det
nu blev i
galleriet. Inför detta
hade
han
lånat, så han hade kring 2500 kronor (kanske
3000).
Hans vän skrattade självsäkert "nej" medan
Robert
bjöd mer och mer av
summan han hade. Tillslut sa
Robert
att vännen fick välja bland all annan grafik för motsvarande
belopp som Roberts högsta bud. Vännen kunde köpa mycket grafik för
summan och godtog det. (Senare visade det sig att han aldrig hängde
upp
bilderna. Just 27 kr. hade han bjudit sedan han var född 1927 och genom
att köpa bilden tänkte han att han köpte sin lycka. Sedan hade han gett
den i från sig...) |

Bland bilderna fanns
ett blad med en
folksamling på väg till
galleriet,
tecknat i ett streck. Det kan vara
denna bild.
Att den ena av bilderna var
osignerat
hade att göra med hur man värderar
konst för signatur.
Om jag minns rätt såldes den andra
av de två bilderna till sonen i en
familj
som hade textilindustri i Göteborg,
och Robert
var senare till honom och
kunde köpa den tillbaka.
|
|

 |
Allan Petterssonhallen
"Huset
för de kommande"
Roberts
utställningsateljé.
Många Marilynmålningar syns.
Framför stenen skymtar
ett förslag
till
minnesskulptur efter Estoniakatastrofen: Spegelbocken för att besinna
sig i vinden.
Se
bilden bredvid!
Text kring Allan Petterssonhallen |

Sten ur Urtidssviten |
|

 |

Se också Galleri Marilyn sakral
på
hemsidan
KUCKELIKU,
från -98. |
|
|
Startsidan www.jappinen.se Sidtopp |